Firat Günes – Goda tankar. Goda ord. Goda handlingar.

Sanning & Rättvisan

Hoppet om att det goda övervinner det det onda, sanningen över lögnerna och rättvisan mot orättvisan.

Sanningen är det enda rätta. Oavsett konsekvenserna.

Efter många år av tystnad, rädsla och ensamhet vill jag äntligen tala med min egen röst. Jag har trott att jag endast vore sjuk och inbillade mig men lärt mig det finns gott om människor som tar tillfället i akt och utnyttjar personer som är sjuk eller har och haft mycket svårigheter, passar på och utnyttja och förstör en som redan legat net. Istället för att ge en hand till den som legat ner, istället gått förbi och spottat, hånat, skrattat, njutit och sparkat istället medans man legat där på marken.

Jag har levt under total kontroll på alla sätt och vis, utsätts för grov manipulation och social manipulation, blivit bedragen på hemska sätt, haft total kontroll på min digitala identitet på alla sätt och vis och är säker på att det begåtts brott och allvarliga kriminella handlingar och begränsat mina möjligheter till att kunna bygga både gamla och nya relationer, krossat mim framtid, tagit allt mitt hopp genom svek, lögner och orättvisor – både digitalt och i verkliga livet.

Någon eller några har styrt min identitet, mina relationer, mitt rykte och mitt liv, tills jag till slut inte kände igen mig själv. Isolerades och tappade livslusten totalt. Det ena ledde till det andra och det blev värre och värre tills jag hamnade på botten helt chanslös och maktlös.

De har tagit mina idéer, min kraft, mitt hopp, och vänt nästan alla omkring mig emot mig – genom rädsla, pengar eller hot. Jag har förlorat allt: familj, vänner, arbete, frihet, mitt psyke, mitt självvärde – och värst av allt, kontakten med mina två älskade söner. Det som är ännu värre att jag gjordes till anledningen till allt. Trots allt även fick bli och vara den som är felet och att mina gjorda val var anledningen.

Men det de aldrig lyckades ta ifrån mig var tron på sanningen, godheten och rättvisan. Och därför skriver jag här nu på botten efter 5-6år.

Jag vill dokumentera allt som hänt, för min skull och mina barns skull – och för att sanningen alltid har rätt att höras ifall det skulle sluta ännu mer illa än vad de är vilket jag misstänker. Jag vet helt enkelt för mycket och det gillas inte.

Jag vet inte vad som kommer att hända, men jag vet att jag inte längre tänker vara tyst.